Hårt pass igår

I fredags körde jag själv ut till Sävar och tillbaka, till största del på asfalt men även lite på grus. Kändes inget vidare faktiskt, har på den senaste tiden inte alls kunnat trycka på lika mycket som vanligt. Det blir ju inte bättre av att det är konstant skitväder och ett lager lera på grusvägarna. Ville egentligen träna på ordentligt till jullovet för att ta det lite lugnare då men jag ska prova att ta det lugnt veckan som kommer för att ta reda på om jag har tränat för mycket. Har blivit ganska många timmar och framförallt ganska hårt efter att handen har läkt. Jag gissar på att det vart lite för mycket av en rivstart efter lite glest med träning på grund av förkylningar och skador i höst.

Igår var inget undantag. Det var långpass med GCK som stod på schemat och tydligen hade nästan alla tagit bort dubbdäcken trots att vi bestämt att alla kör med dubb för att göra det rättvist. En snabb grupp med Peder (som hade slicks... -.-) i spetsen körde väldigt hårt på hemvägen från Nordmaling. Envis som man är ska man ligga längst fram och hävda sig trots kass form och dubbat. Uppför Hössjöberget väggade jag totalt, men kunde ligga på hjul hela vägen hem. 

Nu ska jag som sagt ta det lugnt ett tag och testa i slutet på veckan vilken medeleffekt jag klarar av i en 5 minuters intervall eftersom jag vet ganska bra vart jag bör ligga om jag är i hyfsad form. Tror inte jag behöver särskllt mycket vila eftersom jag för endast en månad sedan slog nytt rekord i ovan nämnda intervallform.

Hejdå gips... hej IKSU!

I torsdags fick jag äntligen ta bort det där förbannade jävla (ursäkta ordvalet, men det är befogat) gipset. Det blir ganska jobbigt att gå runt med handen högt hela tiden när man har ett tungt gips runt hela underarmen. Sen suger det ju att inte kunna träna. Egentligen gör det inte så mycket att jag fick vila lite mitt i grundträningen. Trots det är det ganska psykiskt jobbigt när man är van att få ett dagligt tillskott av endorfiner från träningen. Det är ungefär samma sak som att vara beroende av en drog och helt tvärt sluta. Med den lilla skillnaden att det är lite mer hälsosamt att träna än att ta droger.

Jag har fortfarande lite för ont för att köra med crossen i skogen och jag vill inte riskera att handen läker fel så jag väntar tills nästa lördag innan jag hänger med på långpass. Så de senaste tre dagarna har det endast blivit gamla hederliga spinningpass på IKSU. Tack och lov för att man har en så bra träningsanläggning i stan. Jag hade aldrig klarat av grundträningen utan IKSU. Så även fast vi inte har den längsta cykelsäsongen i Umeå är det inte helt fel att bo här som cyklist, dessutom är det otroligt bra organiserade träningar här uppe tack vare eldsjälar i GCK som t.ex. Anders Olsson och Tom Pietilä.

Har inte så mycket träningsrelaterat att skriva om, eftersom jag helt enkelt inte har tränat, så det fick bli mitt kortaste inlägg någonsin idag. Jag skriver ju bara inlägg när jag har någonting som eventuellt är intressant för er läsare och för en landsvägscyklist är ju träningen inte särskillt spännande under vinter. Så min uppdateringsfrekvens kommer vara fortsatt låg. Närmare bestämt kommer frekvensen vara ungefär 0,4 till 0,5 µHz (mikrohertz). Ni kan ju roa er med att räkna ut hur lång tid det är mellan varje uppdatering, den som kommer med rätt svar först vinner en överraskning!

PS: alla Civilingenjörer/högskoleingenjörer är uteslutna ur tävlingen! Ni har vettigare saker att räkna på... Vad gör ni ens här när vi snart har tenta?!